fredag, augusti 17, 2007

I börsrasets spår

Jag begriper inte varför det alltid ska bli börsras precis när jag behöver mina fondbesparingar? Sist det blev en kraftig nedgång var för några år sedan när jag beslutat mig för att renovera köket. Jag hade till och med bestämt mig för vilken sorts granitskiva jag skulle ha som arbetsbänksmaterial och tagit kontakt med snickare för en offert på en professionell ombyggnad. Då föll aktiemarknaden som en sten!

Och det blev plan B som genomfördes: pappa-mamma-Bi-byggt kök med standardurval från IKEA. Pappa mätte, gjorde ritningar och gav mig ett förslag på vilka produkter jag behövde för ett rationellt kök - det som fanns i lägenheten var original från 1967! Jag och mamma monterade skåp, jag blev riktigt duktig på det kan jag stolt säga. Vi var mycket bättre än min pappa på det. I likhet med de flesta andra karlar vägrar han att läsa bruksanvisningar för IKEA-monteringar, vilket jag och min mamma däremot gör med stor uppmärksamhet. Medan min pappa vanligen måste bygga IKEA-möbler två gånger, räcker det med en gång för mig och min mamma eftersom vi gör rätt från början. Det blev ett snyggt, praktiskt och mer rymligt kök, ja, köksvrå är väl mer egentligt, men någon granitskiva blev det inte.

Originalköket var direkt opraktiskt inrett, inte särskilt snyggt längre och bra slitet. Det enda jag egentligen sörjde var skåpdörrarna i solitt trä, men de skulle inte passa moderna skåp. Dessutom hade upphängningarna börjat ge med sig och flera av dörrarna hängde snett och vint. Några nya gångjärn som fungerade och orkade bära upp dem var svåra att hitta.

Den här gången är det tydligen min avsikt att skaffa större bostad som genererat en stor världsomspännande finanskris - jag är en jinx, det bara är så. Jag ber världen om ursäkt för mitt tilltag att vilja ha en större bostad. Nu gäller det att rädda undan tillräckligt för att klara av nästa inbetalning i sept om ett år då 10% av köpesumman ska betalas. Lån vill jag undvika, räntorna ska ju gå upp. Så idag blir det bankbesök och omplacering enligt modellen rädda vad som räddas kan!

Igår hörde jag förresten brak ute på gården, tittade ut och såg att ännu en granne valt bekvämlighet före kulturarv genom köksrenovering. Skåpväggar yrde över balkongräcket hos grannen ner på gräsmattan. Vissa äldre köksinredningar kan vara trevliga att behålla, men om de är helt ofunktionella ser jag ingen anledning att göra det. Sentimental är jag inte, men romantiker emellanåt.

2 kommentarer:

Camilla sa...

Vi har problem med orginalköket här i Lund också. Huset är byggt 1947 och eftersom köket då var kvinnans domän och kvinnan även var en bra bit kortare än mig står jag nästan dubbelvikt över arbetsbänken. Jag brukar lösa det genom att sätta mig på en stol när jag ska laga mat men blir då beskylld för att vara lat. Oftast slutar det med att jag köper take-away istället - vilket blir alldeles för dyrt i längden.

Förhoppningsvis får vi råd (och tid) att bygga om köket innan jul. För även om det är charmigt är det otroligt opraktiskt! Niclas har iofs en nödlösningen med att bara byta ut de nedre skåpen och behålla de övre. Kan bli en ganska intressant lösning men frågan är om det höjer värdet på lägenheten? (N vill sälja innan jul)

Bi sa...

Jo, jag tyckte också det var besvärligt med en diskbänk i vad jag upplevde vara knähöjd. Så långt ner var den väl inte, men mina armar var inte tillräckligt långa för att nå ner i diskhon. Arbetsbänk saknades helt. Att behålla charmiga detaljer eller som Niclas tänker sig överskåpen kan vara en lösning, men det beror ju på vad som finns att komplettera med för närvarande som passar in.