söndag, augusti 19, 2007

Wikipedia, yttrandefriheten och det källkritiska sinnelaget

Ibland stöter jag på nyhetsrapportering som väcker tankar. Så är det med nyheten att någon representant från respektive CIA/FBI och Vatikanen redigerat wikipediauppslagsord. Mest nyfiken blir jag på att få veta vilka förändringar som gjorts av den ena eller andra parten för att bättre kunna bedöma innebörden av förändringen. Detta kan man faktiskt få veta genom att gå till respektive uppslagsord i wikipedia och läsa diskussionssidan.

Även om ett uppslagsverks författare förväntas eftersträva saklighet så är varje sådan artikel en tolkning, eftersom all historieskrivning är konstruktiv till sin karaktär. Det sker ett urval bland fakta, dvs vilka ska tas med resp uteslutas, vilka ska anses relevanta och viktiga och vilka är oviktiga eller irrelevanta, vilka kan anses källkritiskt belagda och vilka är spekulativa? Vilka källor kan anses pålitliga eller ej generellt sett? Av fakta/data flätas en berättelse samman som alltid omfattar en tolkning och en värdering, som i sin tur påverkar fortsatt faktasamlande och tolkande. Det är ett hermeneutiskt kretslopp med utrymme för vinklingar åt ett eller annat håll, även om det normalt inte är något vi tänker på när vi slår upp ett ord i NE eller någon annanstans.

Det mest spännande med wikipedia i det sammanhanget är att diskussionen om vilket faktaurval som är mest representativt och vilken tolkning som ska bli gällande sker för öppen ridå. Diskussionens vågar kan svalla högt. Så är inte fallet med andra uppslagsverk, där bara en officiell sanning kan göra sig hörd även om den säkerligen föregåtts av liknande osynliga redaktörsdiskussioner. Wikipedia är mer dynamisk och demokratisk. Den innehåller ett konsensusförfarande som utgår från människors rätt att bilda sig en egen uppfattning och människors rätt att ställa olika uppfattningar mot varandra. Vad som konstituerar neutralitet och saklighet är under ständig förhandling och diskussion.

Varje wikipediaanvändare kan själv ta del i de samtal som blommar upp och avge sitt omdöme. Att slå upp ett ord behöver inte innebära okritisk passiv konsumtion, utan det kan bli en del av en lärprocess i sig - samma gäller författandet av uppslagsordsartiklar. Själv läser jag ofta inte bara det som står i själva uppslagsordet, utan också det som står under diskussionsfliken för att bättre kunna bedöma värdet av artikeln. Det är nämligen där kampen förs om vilken tolkning som ska råda. I Wikipedia möjliggörs aktiv kunskapsbildning med spelrum för eget kritiskt tänkande och personligt ställningstagande just genom att diskussionerna är offentliga. Det får mig också att undra litet över andra uppslagsverk och hur pålitliga de i själva verket är? De kan se pålitligare ut genom bristen på transparens när det gäller tillkomst och förändringar av uppslagsord, men är det de egentligen? Är det inte öppenheten som saknas? Just genom att jag där konfronteras med argumentativa röster så tvingas jag att börja reflektera själv och att börja värdera de källor som artikeln bygger på. Det sker mer sällan då jag bara får slutprodukten, dvs en okommenterad "så-är-det"-artikel.

Uppslagsord om vilka det råder konflikter kring det innehållsliga och dess korrekthet låses för ändringar tills dess att det uppstått konsensus om deras validitet. Det finns ett frågetecken, men problemet löses inte i wikipedia av att någon överordnad instans griper in och avgör saken, utan genom argumentation mellan engagerade deltagare. Så här står det på uppslagsordet Gerry Adams idag, vilket jag blev glad över:

The neutrality of this article is disputed.
Please see the discussion on the talk page.
Please do not remove this message until the dispute is resolved

Jag uppskattar öppenheten och att få bära det ansvar som läggs på wikipedias användare att vara skeptiska och kritiska mot det som står där. Svårigheten med att skriva uppslagsordsartiklar framstår tydligt när man läser diskussionssidorna och man förstår att det egentligen inte finns något som är självklart. Wikipedia innebär som jag ser det en utmaning mot uppslagsverkens hegemoniska konstruktion där kunskap är något som bestäms av experter som sedan förmedlar en "rådande sanning" till alla andra. I wikipedia är kunskap något människor bygger tillsammans och den processen är genomskinlig, där fråntas vi inte skyldigheten att tänka själva och rättigheten att bidra till att utveckla kunskapen vidare gemensamt.

Den berättelse som en historieskildring utgör kan aldrig vara helt värderingsfri oavsett sakligheten, eftersom den utgår från människors föreställningar om hur världen är beskaffad och bygger på hypoteser, antaganden, teorier och förgivettaganden. Att vara kritiskt tänkande är att vara medveten om vad som finns under ytan och att kunna identifiera befintliga diskurser.

I wikipedia är det därför viktigt att själv granska den argumentation som ligger bakom en framställning av ett visst förlopp eller en karakteristik av en viss person´eller en viss definition av ett begrepp eller vad det nu kan vara för att sedan ta ställning. Detta ställningstagande kan i sin tur senare modifieras eller upphävas om andra argument eller fakta som motsäger den presenteras och förefaller bärkraftiga. Är argumentationen stringent och logisk? Vilka data/fakta bygger den på? Finns det uteslutningar? Vilka världsbilder ligger bakom?

PS Ifall någon mer än jag undrar så hade enligt citerad loggbok på diskussionssidan under Gerry Adams-uppslagsordet en okänd anställd vid Vatikanradion för ett år sedan raderat ett stycke där det refererats till en tidningsartikel där det påståtts att en anonym källa hävdat (= alleged, valet av detta ord signalerar den halvt spekulativa karaktären ) att Adams fingeravtryck skulle ha påträffats på en bil som senare användes vid ett politiskt mord 1971. Stycket återinsattes omedelbart av en tredje person för att i sin tur raderas någon tid senare av en fjärde person osv. De senare kombattanterna om detta stycke kom inte från Vatikanen, utan hörde med ett undantag till den grupp som tydligen sysslat med editeringen av sidan. Jag måste erkänna att jag själv skulle vara ytterst tveksam att inkludera en sådan uppgift i ett uppslagsverk utan bättre stöd än en sensationsartikel i en tidning, åtminstone tills dess den bekräftats av en mer pålitlig källa. DS

Inga kommentarer: