fredag, mars 21, 2008

Mina första vacklande steg i yrkeslivet

Jag har humanistisk utbildning och jag har nog sällan haft det tråkigt i mitt liv. Faktum är att det lett till att jag hela tiden ställts inför nya, intressanta utmaningar. En del har ålagts mig, men mycket har jag hittat på alldeles själv! Eftersom min yrkesväg slingrat sig framåt på ett tillfredställande sätt kan jag inte låta bli att avslöja något om den och mitt entreprenörsförhållningssätt till tillvaron.

Mitt första jobb fick jag som gymnasist. Min mamma såg en annons i NSD där de sökte turistvärdinnor till Gällivare turistbyrå inför sommaren. Jag sökte, jag kom till intervju, bevisade att jag kunde kommunicera på engelska, tyska och franska samt var service-minded - och fick jobbet! Jag behöll det också som feriearbete under mina första studieår vid universitetet. I Gällivare arbetade jag sammanlagt fyra somrar, tre månader välförtjänta pengar varje år.

Det var ett roligt arbete, man träffade många intressanta människor och lärde känna nya intressanta arbetskamrater bakom disken också. En av de som arbetade första året med mig sa med stort allvar: "Kom ihåg att du är Gällivares och Malmbergets ansikte utåt. Som du bemöter besökarna kommer de att uppfatta våra orter." Jag la det på minnet och vinnlade mig om att vara mycket trevlig. Det är bra att vara trevlig. Man får så mycket igen. En gång bjöd jag till och med ett amerikanskt par hem att äta middag med mig och mina föräldrar - som tog det förvånansvärt bra. De hade uttryckt en önskan om att få veta hur svenskar lever. Det var en kul kväll, men jag träffade dem aldrig igen.

När jag flyttade till Uppsala beslutade jag mig för att söka samma befattning där sommartid. Eftersom jag redan hade meriten av att ha arbetat som turistvärdinna och ägnade mig åt humanistiska studier ansågs jag som en klockren anställd. Arbetsgivaren visste vad den fick och behövde inte lära upp mig. Där arbetade jag tre somrar som turistinformatör. Lustigt nog sprang jag på en av mina förutvarande kolleger i Lund en dag för något år sedan som kände igen mig. Efter litet bläddrande i mitt inre kartotek kände jag igen honom också. Även han hade sedermera blivit akademiker och universitetslärare, fast i litteraturvetenskap.

En del underliga uppgifter föll på mig, som den gången då det kom ett amerikanskt filmteam som skulle porträttera Sverige och Uppsala. Min uppgift var att valla dem runt till olika turistmål, som domkyrkan, Gustavianum, slottet osv. Producenten kastade en blick på mig och sedan beslutade han raskt att jag skulle vara med i rutan, någon annan behövdes inte. Så jag har stått framför Uppsala högar och berättat om vikingatid och folkvandringstid inför ett kamerateam från CBS - och blivit televiserad i miljoner amerikaners hem.

På samma sätt har jag senare då jag var museilärare på Drottningholms slott berättat om det inför TV-kameror när Good Morning America sändes därifån. Radiointervjuer har jag också utstått. Bland de första om hände mig som nyanställd turistvärdinna var att jag beordrades av chefen att låta mig intervjuas om Pelle Svanslös-vandringarna. Mina minnesbilder från barnaårens läsande av böckerna var suddiga minst sagt och inte hade jag gått med på någon vandring heller. Jag intervjuade mina kolleger och lyckades till min egen häpnad utföra uppdraget väl.

Arbetsuppgifterna var varierade, via folk tillrätta, berätta om sevärdheter, boka hotellrum, skapa reseplaner, sälja fiskekort, sälja båtbiljetter, sälja vykort, men också att räkna kassa, redovisa inkomster, göra kassaavslut, uträtta bankärenden m.m. Jag lärde mig alltså väldigt mycket som jag också senare har haft nytta av.

Utan mina turistvärdinnekunskaper skulle jag till exempel aldrig ha klarat av att lägga upp exkursioner för mina studener. Inte heller skulle jag kunna informera på ett riktigt sätt om vårt utbildningsprogram i kulturentreprenörskap om jag inte hade haft möjligheten att arbeta som informatör och lära mig av det vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det underlättar också för mig i mitt jobb som universitetslektor att jag kan flytta över från mitt eget till andras perspektiv och se saker från ett annat håll. Yrken man prövar på behöver inte hänga samman, de kan vara nyttiga ändå.Det är viktigare att man arbetar än vad man arbetar med för allt bidrar till kompetensökningen. Man ska suga i sig all erfarenhet som varje anställning ger, det finns alltid något att lära.

Lär er ännu en sak av detta - den som inte söker får inte heller jobb! Men den som söker och är duktig och ambitiös och har rätt profil får jobbet!

Inga kommentarer: