fredag, april 05, 2013

Mutfakta utrangerat


Gatumusikanter vid Istiklal Caddesi, Pera, Istanbul
Jag förundrar mig alltid över hur fort vi kan färdas över långa avstånd. Till Istanbul tar det ca 3 timmar och 15 minuter med flyg. Från dörr till dörr tar det lyckligtvis en hel dag, annars skulle det kännas konstigt.

Turkish Airlines är att rekommendera. De turkosa sätena piggar alltid upp, även om de ibland är litet slitna. Än mer upppiggande är måltiden som ingår i resan. Fortfarande ifjol fick man en tryckt meny som rubriken syftar på där det på omslaget stod Mutfakta kim var?



En svensk kan inte låta bli att le över ordet mutfakta även om det bara är en avledning av ordet mutfak som helt oskyldigt betyder kök eller cuisine. Böjningsformen kallas för övrigt lokativ och indikerar plats, dvs vem/vad finns i köket. Någon meny fick vi inte den här gången, däremot varsin Turkish Delight på tandpetare medan vi väntade på att få lyfta. Måltiden var dock lika tillfredställande som alltid med förrätt, huvudrätt och dessert: rökt lax med litet potatissallad följd av köttfärsbiffar och couscous i tomatsås och avslutad med en bit cheesecake. Man får till och med riktiga bestick i metall! Det brukade SAS också ha, designade av Sigvard Bernadotte, men det var längesen.

Vår första utflykt efter att ha lämnat bagaget på rummet gick till närmaste supermarket, som ligger invid Galatatornet, i syfte av att handla frukostmat. Så mycket super är de inte, mer som en kvartersbutik i storlek för i Turkiet föredrar man att handla i mindre, specialiserade affärer som bageri och slakteri. Men just när det gäller att effektivt samla ihop livets nödtorft är det enklare att inte behöva besöka flera butiker.

Oljemålningar som ingår i utställning på SALT Beyoglu, Istanbul
När maten väl var buren till institutet och inställd i kylskåpet begav vi oss av för att skaffa varsitt Istanbulkort, dvs resebörs för lokaltrafiken, men den lilla kur vid Galatasaray Lyceum som vi gick till ifjol var stängd. Lång näsa. Eftersom vi passerade förbi konstcentret Salt gick vi in och såg efter vad de ställde ut. Alla skyltar var på turkiska så vi blev inte mycket klokare, men det verkade handla om någon slags retrospektiv och om politik.

 I sällskap med två studenter som i likhet med oss rest ner ett par dagar före de andra åt vi middag på en trevlig anatolisk restaurang som ligger en kort bit från institutet. Maten är mer kryddad där och rätterna något annorlunda än det man får i övriga restauranger i Istanbul. Mycket gott. Imorgon ska vi inleda vår rekognoscering. Skälet till att vi åkt före gruppen beror på att vi ska lägga in ett par nya exkursionmål som vi ville bekanta oss med närmare i förväg. Mer om det i sinom tid.

Inga kommentarer: