söndag, september 29, 2013

Klimatsmart skön stadsplanering

Jag gick till slut efter mina administrativa mödor på långpromenad i Kavalla en eftermiddag. Det var första gången jag gått längre än till kvartersbutikerna. Listig som jag är tog jag snabbaste vägen via gator och trappor ner till strandlinjen för att följa den inåt centrum. Det gick förvånansvärt fort, ca 10 minuter. Väl nere strosade jag längs strandpromenaden och fotograferade flitigt vyerna.

Det lustiga med en del av städerna vid Medelhavet är att de ser så tilltalande ut på distans trots att 90% består av modernistiska betonglådor inspirerade av Le Corbusier och ser slående lika ut hans Domino-projekt. Terränganpassningen motverkar dock all monotonitet och distansen döljer effektivt allt slitage. Eftersom Kavalla som de flesta grekiska städer är byggt på bergssidor finns av terrängskäl inga raka vägar, alla ligger på skrå längs bergssidorna. Även om det finns tecken på att man här och var tänkt skapa parallellitet i gatunätet så förhindrar naturen det effektivt och det blir bara isolerade tappra försök. Serpentinvägen är den som är mest lämpad. Mellan de olika nivåernas gator finns också trappor anlagda, så att man snabbt kan ta sig till fots dit man vill - åtminstone om man går neråt, för uppåt känns det i vadorna.

Stadsplanen verkar inte bara påverkad av modernismen utan också av Vitruvius anvisningar som anger hur man maximerar luftflöde och skuggor i staden genom att dra gatunätet klimatsmart. Det är viktigt för det estetiska intrycket. Tomtplanen är med andra ord inte ortogonal. Den skapar inte ett rutnät. Tomterna är i stället vinklade åt alla möjliga håll,  vilket gör att husen inte ligger rätlinjigt på rad. En del har långfasaden mot gatan, nästa hus kan ha den korta sidofasaden mot gatan och ytterligare ett hus kan ligga så att ett hörn stöter mot gatan och en gränd leder vidare till ingången. Stadsbilden blir därför variationsrik och levande sedd på håll. Att många tak används som uteplatser ger också spännande inblickar i stadsbornas liv när man blickar ut över de platta takterrasser som bildas.

För egen del drabbas jag av deja-vue när jag tittar ut över staden för den påminner så starkt om Catal Hüyük - mänsklighetens första stad som ligger i nuvarande Turkiet - bortsett från att gatan som ett element i staden ännu inte var uppfunnen och man tog sig runt genom att klättra på grannarnas tak.




Enhanced by Zemanta

Inga kommentarer: